I mitten av mars 2000 åkte Camilla och jag på en långweekendresa till Prag. Vi tog den enkla lösningen att boka en komplett resa genom en resebyrå. Tyvärr är det hopplöst att boka en semester om man inte bor i Stockholm. Att det finns fler flygplatser än Arlanda är det inte många charterarrangörer som har förstått och om de har förstått det så är det hutlöst mycket dyrare att åka därifrån. Det hela resulterade i att vår resa startade från Arlanda 07:20 på morgonen. Eftersom det verkade lite jobbigt att åka från Linköping samma morgon (25 mil) så ordnade vi övernattning hos stockholmsbaserade bekanta, så behövde vi "bara" gå upp klockan fem på morgonen.
Flygresan från
Arlanda till Prag (med mellanlandning i Köpenhamn) gick smärtfritt.
När vi landat i Prag började vi leta efter transporten till hotellet
som vi blivit lovade av resebyrån men misslyckades med att hitta någon
så efter ett tag gav vi upp, växlade till oss lite tjeckiska pengar
och tog en taxi till hotellet istället. Vi var inbokade på hotellet
Corinthia Towers vilket precis som namnet antyder var väldigt
långsmalt. Det fanns 24 våningar med rum och trots att vi inte hamnade
högre upp än våning sex så hade vi en rätt bra utsikt. För att kunna
hitta de väsentliga sevärdheterna hade vi köpt en Prag-guidebok från
Lonely Planet men den tog
inte upp hotellet vad vi kunde hitta. Eftersom hotellet höll på att
renoveras och därmed borde vara några år gammalt tyckte vi att det var
lite konstigt då guideboken bara var ett år gammal. Lite senare insåg
vi att hotellet hade bytt namn från Forum Hotel (antagligen i samband
med renoveringen) och sedan var det mycket lättare att hitta det i
guideboken. Det visade sig till och med vara ett av Prags lyxigare
hotell.
Vi bestämde oss för att börja promenera in mot centrum, en sträcka på en kilometer eller så, trots de regntunga skyarna ovan. Hotellet låg på södra sidan av en sänka som gick genom staden medan centrum låg på norra sidan. En jättelik bro sträckte sig över sänkan så man slapp att gå ner för sluttningen bara för att gå upp igen på andra sidan. Det var gott om plats mellan bron och sexvåningshusen nere i sänkan.
Det duggregnade lite, men när vi kom ut på bron och befann oss 20 meter upp i luften tog blåsten i så att man inte kunde gå rakt. Innan vi hann över till andra änden tilltog regnet och lagom som vi kom över till andra sidan så vräkte regnet ner. Som Camilla uttryckte det: "Jag blev i alla fall ren i örat." Vi räddade oss in i en portuppgång på andra sidan bron och stod där i tio minuter och väntade på att regnet skulla anta rimliga proportioner igen så att vi kunde gå vidare, även om vi vid det laget redan var genomblöta.
Vår guidebok
hade några olika förslag på lämpliga promenader. Vi började i änden på
en av de turerna på avenyn Václavské námesti, sedan kom vi fram till
det så kallade kruttornet som står mitt i en gågata men som har ett
valv längst ner så man kan gå rakt igenom det. Tornet byggdes 1475 och
står på samma plats som en av Prags 13 ursprungliga stadsportar men
har fått sitt namn av att det använts som krutmagasin på
1700-talet.
Vi gick längs gågatan Celetná och kom ganska snart fram till torget
Staromestské námesti. Det här torget är lite av ett centrum för
turister där det ligger mitt i Stare Mesto, gamla stan. En anledning
att det finns gott om turister här kan kanske vara att
turistinformationen ligger i det gamla stadshuset Staromeststá Radnice
som ligger mitt på torget. Stadshuset i sig är från 1338, men den
kanske intressantaste delen (åtminstone om man ska tro alla
turisterna) är det astronomiska uret som sitter på en av väggarna.
Huset har haft en klocka sedan 1410, men den astronomiska klockan
tillkom inte förrän 1490. Varje timme när den ska ringa så börjar
diverse figurer att röra på sig. Ett skelett som representerar döden
vänder på sitt timglas och drar i klocksträngen medan en rad apostlar
vandrar förbi. På baksidan av stadshuset kan man se en av de få
krigsskadorna i Prag. Om man tittar noga så ser man att en valvbåge
slutar i tomma intet och ersätts av en plan vägg. Ursprungligen var
huset större än nu, med 5-6 valv mot torget. En bomb raserade delar av
huset, och man byggde helt sonika en vägg där den hela delen av huset
slutade.
Det finns även en
hel del andra intressanta hus runt torget. Brevid huset med klockan
ligger ett svart renässanshus med vackra fasadmålningar som heter Dum
U minuty. Det här huset är ett i den långa rad hus där författaren
Franz Kafka har bott (även om fasadmålningarna var övermålade under
den perioden). Från öster blickar Týn-katedralen ut över torget, även
om delar av dess fasad tyvärr skyms av andra hus. De imponerande
tornen syns dock bra. Även i norra änden av torget ligger en kyrka,
närmare bestämt en av de åtminstone tre S:t Nikolaus-kyrkorna i
Prag.
Från torget gick vi vidare
mot den gamla judiska kyrkogården som ligger i närheten. Vi kom ganska
snart underfund med att ingången till den hade flyttat gentemot vad
som stod i guideboken, samt att de stängde om en halvtimme, så vi
bestämde oss för att spara det till en annan dag. Vi gick ytterligare
ett par kvarter bort till stranden av floden Vltava som flyter genom
Prag och såg för första gången det enorma slottet Hradcany på andra
sidan floden. Att ta sig an slottet var dock ett för stort projekt
eftersom det började dra sig mot kväll, så vi började leta efter
någonting att äta istället. Efter ett tags slumpmässigt irrande
hittade vi ett ställe som verkade trevligt och beställde varsin
trerätters middag för 120 och varsin öl för 30. När man sedan kommer
underfund med att de priserna är i tjeckiska kronor och inte i svenska
och att man alltså ska dividera med fyra så verkar det plötsligt
väldigt sympatiskt. Som avslutning på dagen gick vi igenom någon
stormarknad och handlade en gigantisk fotobok om Prag med text på tre
olika språk för en spottstyver.
Denna sida underhålls av Hans Persson. Hör gärna av dig om du har kommentarer eller frågor.
Tillbaka till resesidan.