I mitten av mars 2000 åkte Camilla och jag på en långweekendresa till Prag. Vi tog den enkla lösningen att boka en komplett resa genom en resebyrå. Tyvärr är det hopplöst att boka en semester om man inte bor i Stockholm. Att det finns fler flygplatser än Arlanda är det inte många charterarrangörer som har förstått och om de har förstått det så är det hutlöst mycket dyrare att åka därifrån. Det hela resulterade i att vår resa startade från Arlanda 07:20 på morgonen. Eftersom det verkade lite jobbigt att åka från Linköping samma morgon (25 mil) så ordnade vi övernattning hos stockholmsbaserade bekanta, så behövde vi "bara" gå upp klockan fem på morgonen.
Flygresan från Arlanda till Prag (med mellanlandning i Köpenhamn) gick smärtfritt. När vi landat i Prag började vi leta efter transporten till hotellet som vi blivit lovade av resebyrån men misslyckades med att hitta någon så efter ett tag gav vi upp, växlade till oss lite tjeckiska pengar och tog en taxi till hotellet istället. Vi var inbokade på hotellet Corinthia Towers vilket precis som namnet antyder var väldigt långsmalt. Det fanns 24 våningar med rum och trots att vi inte hamnade högre upp än våning sex så hade vi en rätt bra utsikt. För att kunna hitta de väsentliga sevärdheterna hade vi köpt en Prag-guidebok från Lonely Planet men den tog inte upp hotellet vad vi kunde hitta. Eftersom hotellet höll på att renoveras och därmed borde vara några år gammalt tyckte vi att det var lite konstigt då guideboken bara var ett år gammal. Lite senare insåg vi att hotellet hade bytt namn från Forum Hotel (antagligen i samband med renoveringen) och sedan var det mycket lättare att hitta det i guideboken. Det visade sig till och med vara ett av Prags lyxigare hotell.
Vi bestämde oss för att börja promenera in mot centrum, en sträcka på en kilometer eller så, trots de regntunga skyarna ovan. Hotellet låg på södra sidan av en sänka som gick genom staden medan centrum låg på norra sidan. En jättelik bro sträckte sig över sänkan så man slapp att gå ner för sluttningen bara för att gå upp igen på andra sidan. Det var gott om plats mellan bron och sexvåningshusen nere i sänkan.
Det duggregnade lite, men när vi kom ut på bron och befann oss 20 meter upp i luften tog blåsten i så att man inte kunde gå rakt. Innan vi hann över till andra änden tilltog regnet och lagom som vi kom över till andra sidan så vräkte regnet ner. Som Camilla uttryckte det: "Jag blev i alla fall ren i örat." Vi räddade oss in i en portuppgång på andra sidan bron och stod där i tio minuter och väntade på att regnet skulla anta rimliga proportioner igen så att vi kunde gå vidare, även om vi vid det laget redan var genomblöta.
Vår guidebok hade några olika förslag på lämpliga promenader. Vi började i änden på en av de turerna på avenyn Václavské námesti, sedan kom vi fram till det så kallade kruttornet som står mitt i en gågata men som har ett valv längst ner så man kan gå rakt igenom det. Tornet byggdes 1475 och står på samma plats som en av Prags 13 ursprungliga stadsportar men har fått sitt namn av att det använts som krutmagasin på 1700-talet.
Vi gick längs gågatan Celetná och kom ganska snart fram till torget Staromestské námesti. Det här torget är lite av ett centrum för turister där det ligger mitt i Stare Mesto, gamla stan. En anledning att det finns gott om turister här kan kanske vara att turistinformationen ligger i det gamla stadshuset Staromeststá Radnice som ligger mitt på torget. Stadshuset i sig är från 1338, men den kanske intressantaste delen (åtminstone om man ska tro alla turisterna) är det astronomiska uret som sitter på en av väggarna. Huset har haft en klocka sedan 1410, men den astronomiska klockan tillkom inte förrän 1490. Varje timme när den ska ringa så börjar diverse figurer att röra på sig. Ett skelett som representerar döden vänder på sitt timglas och drar i klocksträngen medan en rad apostlar vandrar förbi. På baksidan av stadshuset kan man se en av de få krigsskadorna i Prag. Om man tittar noga så ser man att en valvbåge slutar i tomma intet och ersätts av en plan vägg. Ursprungligen var huset större än nu, med 5-6 valv mot torget. En bomb raserade delar av huset, och man byggde helt sonika en vägg där den hela delen av huset slutade.
Det finns även en hel del andra intressanta hus runt torget. Brevid huset med klockan ligger ett svart renässanshus med vackra fasadmålningar som heter Dum U minuty. Det här huset är ett i den långa rad hus där författaren Franz Kafka har bott (även om fasadmålningarna var övermålade under den perioden). Från öster blickar Týn-katedralen ut över torget, även om delar av dess fasad tyvärr skyms av andra hus. De imponerande tornen syns dock bra. Även i norra änden av torget ligger en kyrka, närmare bestämt en av de åtminstone tre S:t Nikolaus-kyrkorna i Prag.
Från torget gick vi vidare mot den gamla judiska kyrkogården som ligger i närheten. Vi kom ganska snart underfund med att ingången till den hade flyttat gentemot vad som stod i guideboken, samt att de stängde om en halvtimme, så vi bestämde oss för att spara det till en annan dag. Vi gick ytterligare ett par kvarter bort till stranden av floden Vltava som flyter genom Prag och såg för första gången det enorma slottet Hradcany på andra sidan floden. Att ta sig an slottet var dock ett för stort projekt eftersom det började dra sig mot kväll, så vi började leta efter någonting att äta istället. Efter ett tags slumpmässigt irrande hittade vi ett ställe som verkade trevligt och beställde varsin trerätters middag för 120 och varsin öl för 30. När man sedan kommer underfund med att de priserna är i tjeckiska kronor och inte i svenska och att man alltså ska dividera med fyra så verkar det plötsligt väldigt sympatiskt. Som avslutning på dagen gick vi igenom någon stormarknad och handlade en gigantisk fotobok om Prag med text på tre olika språk för en spottstyver.
Denna sida underhålls av Hans Persson. Hör gärna av dig om du har kommentarer eller frågor.
Tillbaka till resesidan.