God jul önskar familjen Persson

Hans, Camilla, Henrik, Cecilia, Martin

Nu har det gått ett år igen och man glömmer så fort. Hur var förra vintern egentligen? Var det en varm vår? Regnade det på midsommarafton? Detta är en del av det som vi kommer ihåg från året som gått.

Det blev varken mycket skidåkning eller skridskoåkning i Östergötland under vintern. Camilla och barnen var i Säfsen på sportlovet. Sedan blev det Säfsen igen en helg några veckor senare ihop med scouterna. Det var en mycket trevlig helg.

När det blev lite varmare så var hela familjen med scouterna på grotthajk. Vi kröp i grottor, klättrade bland klippblock och sov i vindskydd. Martin plurrade i en liten å, två gånger. Tur att det bara var tröjan och mössan som blev blöta den andra gången.

När det blev ytterligare lite varmare var vi på Öland för att titta på våren och fåglar. Det var ingen trängsel på tältplatsen Stenåsa camping. Det fanns några husvagnar och så vår lilla tältby med tre tält; ett för oss vuxna, ett för barnen och ett för mormor och morfar. Vi såg fler fågelskådare än fåglar under helgen. Vi gick också en trevlig promenad i trollskogen på Ölands norra udde.

När det blev sommar så laddade vi för mer scouting. Scouterna firade 100 år i år med ett jätteläger i Skåne, Jiingijamborii. Det var översvämningar veckorna innan och det vräkte ner regn dagen efter lägret, men vi fick bara ett par nattskurar. Det var en häftig känsla med 19000 scouter på ett ställe. Programmet under veckan var uppbyggt runt olika teman såsom respekt, möt världen och tillsammans. Dessutom var eftermiddagarna och kvällarna fulla med spontanaktiviteter. Det fanns cirkusskola, föredrag för ledare, mycket olika hantverk, ansiktsmassage, klättring, radioscouting, och en massa annat. Allt avslutades med en rejäl födelsedagsfest med karnevalstämning och artistuppträdanden. Det blev en härlig semestervecka med så många trevliga barn, ungdomar och vuxna.

Hans har kunnat jonglera med tre bollar rätt länge, men på scoutlägret fanns det gott om tid att träna på nya trick. Det mest avancerade hittills är att jonglera med käglor. Apropå träning har han även sprungit både Blodomloppet och Mjärdevistafetten.

Efter att ha tillbringat en vecka i Sveriges sydligaste landskap åkte vi hem och packade om för att tillbringa drygt en vecka i Sveriges nordligaste landskap. Vi åkte nattåget till Abisko och vandrade i 6 dagar med hela familjen plus mormor och morfar. Vi bar tält och all packning från början. Ett par dagar lät vi tälten stå som ett basläger och gick dagsturer. Allt fungerade kanon och barnen är så duktiga på att gå. Tänk att till och med små ben på en 6-åring kan gå så långt utan att protestera. Martin pratar fortfarande om hur han firade födelsedagen uppe på en fjälltopp och festade på singoallakex och Ahlgrens bilar. Cissi hittade stora renhorn och Henrik en spännande spyboll från en uggla med benbitar från småkryp. Hans hittade sin 200:e fågelart. Vi avslutade sedan med att bo i en stuga vid fjällstationen några dagar. Därifrån gjorde vi olika dagsturer och tog det lugnt nere vid Torne träsk.

Efter sommaren var det slut på dagistider. Martin började i förskoleklass och fick många nya kompisar. Eftersom han under hösten varit en typisk 6-åring med mycket spring i benen, mycket fantasilekar och en hel del vetgirighet så har han trivts bra i förskoleklassen.

För Cecilia som började femman blev det inte så stor förändring i år. Henrik som började sjuan fick både fler och nya lärare och betydligt fler klasskamrater. Alla klasser blandades runt och delades sedan in i olika grupperingar. Tanken är att ha olika stora grupper i basämnen och i övriga ämnen. Schemat är en rörig historia men Henrik har koll och är nöjd.

Under hösten blev det en tur till Stockholm en helg. Hans, Henrik och Cecilia var på Stockholms spelkonvent där de spelade nya och gamla välkända spel hela helgen. Camilla och Martin var på Naturhistoriska museet och hälsade sedan på en studiekompis med familj. Det var kul att ses igen. Det var några år sedan senast. Senare på hösten hann Hans med en resa för jobbet till Jakarta och att skriva en deckare.

Nu ska vi fira en lugn jul hemma hos oss. Vill ni läsa mer om oss så kan ni läsa vidare på Hans och Camillas bloggar.

Som vanligt skickar vi bara elektroniska julkort och skänker portopengarna till något välgörande ändamål. I år fick var och en bestämma själv vart pengarna skulle gå:

Skriv gärna till oss: Hans, Camilla, Henrik, Cecilia.